Grane

Idag lyssnade jag på två stycken ljudsagor/böcker som jag lånade på biblioteket förra veckan. Först lyssnade jag på Alfons Åberg, vilket var en typisk ljudbok. Det var samma berättarröst (Björn Gustafson från filmerna ni vet? Så bra BTW!) som läste allt. När jag satte på skivan hörde jag först Alfons Åbergs signaturmelodi. Jag började fundera på om vi skulle kunna gå till esteterna och spela in en liten melodi att ha mellan olika kapitel, om vi nu ska använda oss av kapitel. Lite musik hade gjort ljudsagan fylligare!

Sen lyssnade jag på "Sagan om Nyckeln som förvandlades till en klump". Det visade sig dock vara en musiksaga så jag fick inte mycket hjälp därifrån. Det enda jag kan ta med mig efter att ha lyssnat på den är att musik eller miljöljud absolut inte får överrösta berättarrrösten. Man ska inte behöva koncentrera sig för att höra vad som sägs!

Peace out